Stressen – vår tids största utmaning

Förslitningsskador, buller och dålig arbetsmiljö tycks inte längre vara det största hotet mot vår hälsa. I stället är det vårt hektiska samhällsklimat med ökade krav och förväntningar som gör oss sjuka. Peter Währborg, en av landets främsta stressforskare, menar att de fysiologiska konsekvenserna av stress kan vara förödande om inte åtgärder vidtas tidigt.

En stor del av vår vakna tid utsätts vi för mängder av intryck som vi tvingas bearbeta. På ett helt nytt sätt måste vi lära oss att sortera och prioritera relevant information. Vi måste också lära oss att sätta gränser. Ständiga omstruktureringar och nedskärningar i arbetslivet kombinerat med ökade krav i vår omgivning, innebär för många människor en stressande tidsjakt där möjligheterna till förändring upplevs som begränsade.

Kampen mot klockan gör oss sjuka
Att under lång tid kämpa mot klockan och mot känslor av uppgivenhet och frustration leder för de flesta till sjukdom. Bakom många av dagens långstidssjukskrivningar står diagnoser som utbrändhet, arbetsrelaterad utmattning och utmattningsdepression. Olika läkare använder olika begrepp för att beskriva hur långvarig stresspåverkan kan ge upphov till störningar av kroppens fysiologiska funktioner (se faktaruta).

– Utbränd är ett otydligt begrepp. I stället får läkaren förlita sig på patientens berättelse och ta fasta på vad det är personen försöker beskriva. Själv tycker jag att uppgivenhetsstress är ett bättre ord. Det handlar om en process som till slut leder fram till symtom och sjukdom, säger docent Peter Währborg, forskare och hjärtläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Peter är en av föreläsarna i Vårdalstiftelsens seminarieserie ”Hållbart arbetsliv”.

Det finns mycket som tyder på att när man väl hamnat nära kollapsens gräns har kroppen redan tagit så stor skada att det är omöjligt att återfå kroppens normala funktioner. Det tycks som om man blir känsligare för yttre påverkan och att man lättare drabbas av störningar som exempelvis sömnproblem och depressiva besvär.

Mycket svårt att bli frisk igen
– Det går inte att säga att visst kan man bli utbränd och sedan komma tillbaka. Man kan jämföra med åderförkalkning, har du en gång drabbats av fysiologiska förändringar som påverkar blodkärlen, så är det mycket svårt att bli frisk igen. På samma sätt är det sannolikt vid utmattningsdepression, säger Peter Währborg.

Han är flitigt engagerad föreläsare. Gång på gång har han i debatter, både i media och vid stora konferenser påtalat riskerna med stress. Han tycker att han fått starkt gehör från landets politiker som på olika sätt nu vidtar åtgärder.

Det finns en del forskning som talar för att kvinnor kan vara mer sårbar i de system i hjärnan som är involverad vid olika stressreaktioner, säger Peter Währborg.

– Jag tycker att politiker tagit till sig allvaret i detta. Mona Sahlin till exempel verkar för att det ska upprättas lokala expertgrupper av skilda slag som ska belysa stress ur olika perspektiv. Man jobbar också med att etablera nätverk där både näringslivet och sjukvården ska ingå, säger Peter Währborg.

En rad alarmerande rapporter visar att stressrelaterade sjukdomar och åkommor är en av vår tids största utmaningar. Det är väl känt att det finns ett samband mellan stress och många av våra vanligaste folksjukdomar. I västvärlden kommer uppskattningsvis 55 procent av befolkningen att dö i hjärt-kärlsjukdomar. Diabetes är en annan stressrelaterad sjukdom som fått en epidemiliknande utveckling. Det finns i dag cirka 117 miljoner personer med typ 2-diabetes, ett antal som forskare spår kommer att fördubblas inom en tioårsperiod.

Sjuåringar får diabetes
Peter Währborg tror att stress snarare än kosten är en viktig bakgrundsfaktor till uppkomsten av dessa folksjukdomar.

Stressymtom kryper allt längre ned i åldrarna. I dag utsätts många barn för separationer både i familjen och i skolan. Stora åldersblandade klasser innebär att eleverna inte längre följs åt genom skoltiden. Istället byter man kamrater inför varje läsår.

– Vi har hittat sjuåringar med typ 2- diabetes. Vi har också kunnat konstatera att cirka 40 procent av 17 åringarna i vår forskning uppvisar prediabetiska tillstånd. Jag är mycket bekymrad när det gäller skolan, jag tycker inte att man riktigt har förstått vidden av problemet, säger Peter Währborg.

Forskning har också visat att det finns en könsskillnad när det gäller förmågan att hantera stress. Kvinnor tycks vara känsligare för stress än män. Det finns en del forskning som talar för att kvinnor kan vara mer sårbar i de system i hjärnan som är involverad vid olika stressreaktioner.

– Kvinnor tycks uttrycka mer av vad jag kallar relationsrelaterad stress, de far mer illa än männen av att leva i dåliga relationer. Männen däremot reagerar med kraftfullare stressreaktioner när de blir ensamma till exempel vid separationer och skilsmässor. I dag finns ingen vetenskapligt utprovad behandling för människor med utmattningsdepression. Vissa sjukskrivs utan att några som helst åtgärder vidtas, andra erbjuds läkemedelsbehandling och kurser i exempelvis meditation och avspänning.

Irritation en tidig signal
Det finns stora individuella skillnader mellan människors förmåga att hantera stress, men oavsett stresstoleransnivå bör både arbetslivet och individen vara varse de förändringar i beteendet som långvarig stresspåverkan ger upphov till. Tidiga signaler kan vara irritation och frustration över småsaker. Fortsätter processen är kronisk trötthet och depressiva besvär tydliga tecken.

– Känner man ilska över att telefonen ringer och att man aldrig får vara ifred, måste man ta tag i sin situation. Det går ju att stänga av sin mobiltelefon och bestämma sig för att bara vara nåbar vid vissa tider. Inom arbetslivet kan man på en organisatorisk nivå införa till exempel fysisk träning och mentalt stimulerande aktiviteter, säger Peter Währborg.

Passionen har sitt pris
Själv lever han ett vad många skulle kalla hektiskt tempo. I många år har han gjort mer än vad många människor skulle hinna med, ens om de fick leva i 200 år. Han har doktorerat i både psykologi och medicin och har även en forskarutbildning i sociologi. Han reser världen runt och föreläser, och mellan forskningsprojekten skriver han böcker.

Men passionen för kunskap och vetenskap har sitt pris. Redan i tjugoårsåldern drabbades han av kärlkramp och har under åren genomgått flera hjärt-kärloperationer.

Under förra året segnade han plötsligt ned vid en stor vetenskaplig konferens i USA. Han drabbades av en akut hjärtåkomma och svävade ett tag mellan liv och död. Huruvida hjärtåkommorna är relaterade till det hektiska arbetslivet, är inte helt klart, men sannolikt finns det en koppling.

– Vid sidan av arbetet har jag upplevt en rad personliga svårigheter som säkert också spelat en viss roll. På senare tid ägnar jag mig åt olika avskärmningsövningar. Jag är till exempel inte nåbar på telefon efter åtta på kvällen. Jag lämnar inte ut mitt mobilnummer och jag och min hustru ser till att regelbundet resa iväg för att koppla av tillsammans.